Den svenska flottans fartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, ubåtar och diverse andra fartyg. Sådana andra fartyg kan vara fartyg som i första hand är avsedda för annat såsom, spaning, sjuktransporter och underhåll av andra fordon och även transporter av militära fordon. De flesta sådana fartyg har dock bestyckning i form av kulspruta eller liknande och kan användas i stridssituationer om det behövs. Andra sorters fartyg kan vara ubåtsräddningsfartyg och svävare.

Fartyg inom den svenska försvarsmakten

Korvetterna vi har i Sverige är av tre olika klasser; Stockholm-klassen, Göteborg-klassen och Visby-klassen. Sammanlagt finns det elva svenska korvetter i den svenska flottan. Korvetterna har som ansvar att:

  • Hindra kränkningar av svenskt territorium
  • Medverka till att förhindra ett väpnat angrepp på Sverige och/eller svenska intressen
  • Delta i en internationell fredsbevarande eller fredsframtvingande styrka
  • Bedriva sjöfartskontroll
  • Bedriva eskortering och konvojering
  • Stödja civila myndigheter såsom kustbevakning och räddningstjänst vid exempelvis sjöräddningsuppdrag.

Stockholm-klassens fartyg är HMS Stockholm och HMS Malmö. Dessa två fartyg har varit i drift sedan 1985. Fartygens huvuduppgifter är ytattack, incidentberedskap, ubåtsjakt, eskortering och minläggning.

Göteborg-klassens fartyg klarar strid både på och under ytan och även i luften. Dessa korvetter, som idag är två till antalet, har ett avancerat system för strid som automatiskt kan utvärdera och avvärja hot, alltså utan att invänta order från mänskligt håll. Göteborgskorvetterna är även utrustade med signalspaning och olika typer av sonar som är tänkt att användas vid ubåtsjakt.

Visbykorvetterna är fem stycken och de är byggda mellan år 2000 och 2009. De tillhör världens mest moderna fartyg i sin klass. På radar är de svåra att få syn på, tack vare sina smygegenskaper och hur korvetterna är byggda. Formen är inte som vanliga fartygs, utan här finns så många plana och vinklade ytor och det är det som gör den svår att upptäcka med allt från radar, infraröda sensorer och hydroakustik. Skrovet är dessutom omagnetiskt vilket bidrar till att korvetterna blir ännu svårare att upptäcka.

Minröjningsfartyg

Minröjningsfartygen som ingår i Kosterklassen består av fem fartyg. Huvuduppgiften är självklart minröjning men båtarna kan även göra insatser med minor, sjunkbomber och granater vid ubåtsjakter. Dessa fartyg är även bestyckade med 40-millimeters automatkanoner med radarstödd eldledning. Detta innebär att dessa minröjningsfartygen har ett mer avancerat luftförsvar än något annat minröjningsfartyg i världen.

Ubåtar

Det finns två olika klasser av ubåtar. Gotlandsklassen och Södermanlandsklassen. I Gotlandsklassen ingår tre ubåtar och de är Sveriges modernaste. Dessa ubåtar kan vara i undervattensläge i flera väckor i sträck. De behöver nämligen inte stiga upp till ytan för att hämta luft då de använder sig av flytande syre för sin förbränning. Under en övning med amerikanska flottans ubåtsjaktenheter hade de svårt att lokalisera ubåten.

Ubåtarna i Gotlandsklassen är bestyckade med både lätta torpeder och tunga torpeder. Lätta torpeder för självförsvar mot andra ubåtar och tunga torpeder för insatser mot ytfartyg. De ubåtar som ingår i Södermanlandsklassen är väldigt lika Gotlandsklassen då även dessa kan vara i undervattensläge i flera veckor, har samma sorts motorer och bestyckningen är likadan.

Inuti manöverrummet på en ubåt av Gotlandsklass